fredag 26. februar 2010

från drömdagboken / from the dream diary

Ok, då är drömmandet igång igen efter ett litet uppehåll med drömtorka. Detta hände i natt(fråga mig inte vad det betyder, i bland förstår jag inte helt själv vad det är jag skrivit):

26/2 2010 kl. 06.24

"Allt tyder på att jag kommer att tvångsinläggas på avdelning 500. Jag får skjortor med namnet på hon damen och 500 på. Det är svarta kläder med röda tags som blir levererade. Det där med 500 och namnet är mystik och kabbala. Jag har skolkat tror jag.
Jag äter på ett mynt som ser ut ungefär så här:

och ju mer jag äter desto säkrare blir det.
Det är fel på toaletten på det kontoret som som är en frittstående barack ute på gården (skolgården på Sörby..?). Kanske en av teknikerna kan fixa den, kanske faktiskt den judiska teknikern kan fixa det. Hon ringer till honom och plötsligt sitter han där vid ett skrivbord. Jag tycker att det är jättesvårt att fråga om han kan göra det och till slut frågar hon åt mig. Då kommer han med en lång utläggning om hur han tror att de egentligen inte vill att toaletten ska bli reparerad. Han är tydligen en mycket beläst man, en jude i stil med rabbinerna i "En seriös man". Han pratar och lägger ut långa filosofiska förklaringar på varför han inte ska reparera toaletten, och dessutom är den inte helt oanvändbar, det är ju bara det att den inte helt fungerar. Jag är på jobb."


Ok, the dreaming starts again after a short break with nights without remembering. This happened last night (don´t ask me what it means, sometimes I don´t fully understand myself, what it is I have written):


"Everything indicates that I will be put away without my consent in ward 500. I get shirts with the name of that lady, and the number 500 on them. It's black clothing with red tags that are delivered. That with 500 and the name is mysticism and cabala. I have skipped class I think. I eat a coin that looks something like this:

and the more I eat, the more sure it gets. There is something wrong with the toilet at the office which is in a free standing barrack out in the yard. Perhaps one of the engineers can fix it, maybe in fact the Jewish technician can fix it. She calls him and suddenly he is sitting there at a desk. I think it´s very difficult to ask him if he can do it and eventually she askes for me. He starts a long explanation about how he thinks they do not really want the toilet to be repaired. He is obviously a very well-read man, a Jew in the style of the rabbis in "A Serious Man." He hands out long philosophical explanations of why he should not fix the toilet, and moreover, it is not completely broken, it's just that it does not quite work. I'm at work. "

Ingen kommentarer:

Legg inn en kommentar