This is actually the only thing I remember from last nights dreaming...
for 11 år siden
onsdag 30. juni 2010
från drömdagboken / from the dream diary
This is actually the only thing I remember from last nights dreaming...
nytt på nattduksbordet / new on the nightstand
Got this great comic book in the mail today, from an antiquarian bookseller in California.
"Flock Of Dreamers, An Anthology of Dream Inspired Comics" published by Kitchen Sink Press 1997.
"Flock Of Dreamers, An Anthology of Dream Inspired Comics" published by Kitchen Sink Press 1997.
tirsdag 29. juni 2010
från drömdagboken / from the dream diary
5/6 2010 kl. 08.48
"Det är en aluminiumsskylt som sitter på insidan av en bussdörr. Den är monterad med tjock dubbelhäftande. Utan att någon ser det får jag in ett finger vid ena kanten och sedan gör vibrationerna i bussen resten av jobbet. Jag har skylten och stoppar den snabbt innanför jackan. Jag har faktiskt jeansjacka. Skylten är så pass stor att den nästan sticker ned under jackkanten. Inte ens Y. märkte att jag stal den. Vi är i Åsbyggeby. Vi är bjudna till C. och L. på middag lite senare när de han kommit hem från jobbet. Vi har parkerat våran bil på deras gård. Jag vet inte varför vi har gjort det. Det är en timme till vi ska dit på middag och jag tänker att jag ska gå och lägga skylten i bilen (i en påse med något annat platt och stort kanske en LP) och samtidigt kan jag få mig lite choklad utan att min fru och mina barn ser det. Plankorna över bäcken är blöta och hala och lutar brant. Jag kanar över utan att falla. I fönstret ser jag C. som precis har kommit hem. Jag smilar och vinkar och låtsas som ingenting. Jag hoppas att jag kan komma mig förbi huset utan att behöva prata med henne. Jag vill bara lägga ifrån mig skylten och få mig lite choklad. Jag tänker på olika chokladsorter som jag har lust på. Jag tror allra helst Geisha."
"Det är en aluminiumsskylt som sitter på insidan av en bussdörr. Den är monterad med tjock dubbelhäftande. Utan att någon ser det får jag in ett finger vid ena kanten och sedan gör vibrationerna i bussen resten av jobbet. Jag har skylten och stoppar den snabbt innanför jackan. Jag har faktiskt jeansjacka. Skylten är så pass stor att den nästan sticker ned under jackkanten. Inte ens Y. märkte att jag stal den. Vi är i Åsbyggeby. Vi är bjudna till C. och L. på middag lite senare när de han kommit hem från jobbet. Vi har parkerat våran bil på deras gård. Jag vet inte varför vi har gjort det. Det är en timme till vi ska dit på middag och jag tänker att jag ska gå och lägga skylten i bilen (i en påse med något annat platt och stort kanske en LP) och samtidigt kan jag få mig lite choklad utan att min fru och mina barn ser det. Plankorna över bäcken är blöta och hala och lutar brant. Jag kanar över utan att falla. I fönstret ser jag C. som precis har kommit hem. Jag smilar och vinkar och låtsas som ingenting. Jag hoppas att jag kan komma mig förbi huset utan att behöva prata med henne. Jag vill bara lägga ifrån mig skylten och få mig lite choklad. Jag tänker på olika chokladsorter som jag har lust på. Jag tror allra helst Geisha."
"There´s an aluminum plaque that sits on the inside of a bus door. It is fitted with thick double-sided tape. Without some seeing it, I put a finger inside one edge and then the vibrations of the bus do the rest of the job. I have the plaque and I quickly put it inside my jacket sleeve. I actually have a jean jacket. The plaque is so large that it almost hangs down under the edge of the jacket. Even Y. didn´t notice that I stole it. We are in Åsbyggeby. We are invited to C. and L. for dinner a bit later. We have parked our car in their yard. I do not know why we have done that. It's an hour until we are going there for dinner and I think I'll go and put the plaque in the car (in a bag with something else that is also flat, maybe an LP) and while I´m at the car I can get some chocolate, without my wife and my children seeing it. The plank over the stream is wet and slippery, sloping steeply. I slides over without falling. In the window, I see that C. has just come home. I smile and wave and try to act like nothing has happened. I hope I can get past the house without having to talk to her. I just want to put away my plaque and get me some chocolate. I think of the different chocolate varieties that I desire. I think Geisha. "
mandag 21. juni 2010
Tillfälligt avbrott / Temporary intermission
I morgon bär det av till där det inte finns internet. En ö långt ut i havet i en vecka ungefär. Jag kommer förhoppningsvis tillbaka med kappsäcken full av drömmar. Vi ses!
Tomorrow I´m going to where there is no internet connection. An island far out in the sea for a week. Hopefully I´ll be back with a bag full of good dreams. See ya!
Tomorrow I´m going to where there is no internet connection. An island far out in the sea for a week. Hopefully I´ll be back with a bag full of good dreams. See ya!
søndag 20. juni 2010
fredag 18. juni 2010
från drömdagboken / from the dream diary
30/5 2010 kl. 05.26
"Jag sitter i en stor restaurang/kafé. Ut genom ett stort fönster (det är en stor luftig lokal med minst 5 meter i tak och stora fönsterytor) ser jag något som ingen annan verkar lägga märke till. Långt borta ser jag ett passagerarflygplan gå rätt i backen (!!!). Det är långt borta, men jag ser tydligt att det går med full fart och i rät vinkel rätt i backen. Dvs det är inte på väg att landa eller nåt sånt, utan det går rakt ned (det är väldigt viktigt just det att det träffar backen i 90° vinkel). Jag bara sitter och ser först. Så inser jag att det jag såg faktiskt hände och då får jag alla andra att se. Jag är säker på att det kommer en enorm explotion och en rökmoln och sanna mina ord, få sekunder senare ser vi det. Det blir helt stilla när alla inser vad som hänt. Vi - jag och två andra - jobbar i sjukvården och jag är helt säker på att vi kommer att bli blixtinkallade som förstahjälpspersonal. Jag drar med mig de två andra ned i etagerna för att ta fram den förstahjälpsutrustning vi har. Det är inte mycket men det är tre väskor. Jag väntar bara på att det ska komma en polis och kalla in oss och två sekunder senare kommer det in en allvarlig polis och säger att det är en nödsituation. Jag säger stolt att vi är klara att åka med en gång. Jag tänker i mitt stilla sinne att flera hundra, kanske tusen människor är skadade eller döda. Polisen vill inte säga något om hur omfattande det är, antagligen för att ingen vet ännu. Nu ska han åka iväg i sin lite speciella brandpolisbil. Jag försöker att få riktig adress till olycksplatsen. Jag ger polisen en stor avlång papplåda - som han kan skriva adressen på undersidan av - och en kulspetspenna. Han skriver "8a". Jag blir irriterad över att han inte skriver hela adressen, men Rune - som är en av de två andra - vet vad det är för adress, dvs polisen har berättat det för honom tidigare. [...] Så kör polisen iväg. Det brinner lite i fronten på bilen hans. Det är en stor öppning på sidan utan dörr. Jag oroar mig lit för elden i fronten, men tänker att det nog slocknar när han börjar köra. Bilen är vit och plastig.
Vi går in (men ska snart åka). I foajée står många människor och gråter öppet. Två personer tröstar. Mamma är en av de som gråter. Hon får tröst av S. Jag försöker krama mamma, men hon håller sig till S. Jag går ned ett par steg i en trappa för att komma ansikt till ansikt med mamma. Hon är liten.
Jag tänker hela tiden på hur många döda och det är spännande, inte skrämmande (sic!). Jag ska bli en hjälte.
Jag berättar upphetsat för många att jag såg själva störten. Jag understryker gång på gång att det störtade lodrätt. 90° vinkel mot backen."
"Jag sitter i en stor restaurang/kafé. Ut genom ett stort fönster (det är en stor luftig lokal med minst 5 meter i tak och stora fönsterytor) ser jag något som ingen annan verkar lägga märke till. Långt borta ser jag ett passagerarflygplan gå rätt i backen (!!!). Det är långt borta, men jag ser tydligt att det går med full fart och i rät vinkel rätt i backen. Dvs det är inte på väg att landa eller nåt sånt, utan det går rakt ned (det är väldigt viktigt just det att det träffar backen i 90° vinkel). Jag bara sitter och ser först. Så inser jag att det jag såg faktiskt hände och då får jag alla andra att se. Jag är säker på att det kommer en enorm explotion och en rökmoln och sanna mina ord, få sekunder senare ser vi det. Det blir helt stilla när alla inser vad som hänt. Vi - jag och två andra - jobbar i sjukvården och jag är helt säker på att vi kommer att bli blixtinkallade som förstahjälpspersonal. Jag drar med mig de två andra ned i etagerna för att ta fram den förstahjälpsutrustning vi har. Det är inte mycket men det är tre väskor. Jag väntar bara på att det ska komma en polis och kalla in oss och två sekunder senare kommer det in en allvarlig polis och säger att det är en nödsituation. Jag säger stolt att vi är klara att åka med en gång. Jag tänker i mitt stilla sinne att flera hundra, kanske tusen människor är skadade eller döda. Polisen vill inte säga något om hur omfattande det är, antagligen för att ingen vet ännu. Nu ska han åka iväg i sin lite speciella brandpolisbil. Jag försöker att få riktig adress till olycksplatsen. Jag ger polisen en stor avlång papplåda - som han kan skriva adressen på undersidan av - och en kulspetspenna. Han skriver "8a". Jag blir irriterad över att han inte skriver hela adressen, men Rune - som är en av de två andra - vet vad det är för adress, dvs polisen har berättat det för honom tidigare. [...] Så kör polisen iväg. Det brinner lite i fronten på bilen hans. Det är en stor öppning på sidan utan dörr. Jag oroar mig lit för elden i fronten, men tänker att det nog slocknar när han börjar köra. Bilen är vit och plastig.
Vi går in (men ska snart åka). I foajée står många människor och gråter öppet. Två personer tröstar. Mamma är en av de som gråter. Hon får tröst av S. Jag försöker krama mamma, men hon håller sig till S. Jag går ned ett par steg i en trappa för att komma ansikt till ansikt med mamma. Hon är liten.
Jag tänker hela tiden på hur många döda och det är spännande, inte skrämmande (sic!). Jag ska bli en hjälte.
Jag berättar upphetsat för många att jag såg själva störten. Jag understryker gång på gång att det störtade lodrätt. 90° vinkel mot backen."
"I'm sitting in a large restaurant / cafe. Through a large window (it´s a large airy room with at least 5 meters to the ceiling and large windows), I see something that no one else seems to notice. Far away, I see a passenger aircraft that crashes (!!!). It´s far away, but I can clearly see that it goes crashes full speed in straight angle and perpendicular to the ground. Ie it is not going to land or something like that, but it goes straight down ( it is very important to me that it hits the ground at 90 °). I just sit there and look at first. Then I realize that I actually saw what happened and then I get everyone else to look. I'm sure there will be a huge explosions and smoke, and mark my words, a few seconds later we see it. It is completely quiet when everyone realizes what has happened. We - me and two others - are working in healthcare and I am quite sure that we will be called as first aid personnel. I drag with me the other two a floor down in order to get the first-aid equipment we have. There´s not much but it is three bags. I'm just waiting for a police officer to come and call us and two seconds later a serious police say it is a emergency. I say, proudly, that we are ready to go right away. I think in my own mind that hundreds, perhaps thousands of people are injured or killed. The police will not comment on how extensive it is, probably because no one knows yet. Now he will go away in hes little special fire police car. I'm trying to get a correct address to the scene. I give the police a large rectangular cardboard box - which he can write the address on the bottom of - and a ballpoint pen. He writes "8". I get irritated that he did not write the entire address, but Rune - which is one of the other two - know what address it is, the policeman have told him earlier. [...] So the police are driving away. There´s fire in the front of his car. There is a large opening on the side without a door. I worry about the fire in the front, but think that it probably will go out when he drives away. The car is white and plastic. We go in (but will soon go). In the foyer there are many people crying openly. Two people try to comfort. Mom is one of those crying. She is comforted by S. I'm trying to hug mom, but she adheres to S. I go down a few steps in the staircase to come face to face with my mother. She is small.
I keep thinking of how many deaths and it´s exciting, not scary (sic). I'll be a hero.
I excitedly tell a lot of people that I saw the crash. I stress once again that it crashed vertically. 90 ° angle to the ground."
I excitedly tell a lot of people that I saw the crash. I stress once again that it crashed vertically. 90 ° angle to the ground."
torsdag 17. juni 2010
onsdag 16. juni 2010
från drömdagboken / from the dream diary
Som jag tror att jag har berättat tidigare, så har jag ett nattjobb (förutom drömmandet). Jag är vilande nattvakt på ett boende för äldre. Vilande betyder i stort sett att jag får en god natts sömn i en helt ok säng. Det har varit lite si som så med drömmandet på jobbet, delvis pga att jag inte sover så länge (6-7 timmar) och delvis pga jag har jobb att tänka på direkt när jag vaknar. Men det händer att jag minns drömmar i alla fall. Den här metadrömmen drömde jag på jobbet för ett par veckor sedan.
29/5 2010 kl. 07.20
"Är här (på jobbet) och har varit vaken men ska gå och lägga mig igen. Rummet är inte helt sig likt, det har nåt med Valbo (sommarstugan) att göra. Det är flera som är vakna runt mig, fast det inte borde vara det så här tidigt. Sängen står inte som den ska och den har nåt slags förhänge. Det är flera människor som kommer och går och jag blir osäker på om jag verkligen ska lägga mig igen. Jag har inga eller nästan inga kläder på mig, det är mer irriterande (jobbigt) än pinsamt. Det är varmt. Jag möter en rödhårig ung man som jag är säker på att jag har träffat tidigare, men han förnekar att vi hälsat förut. Men så säger han att han var innom på första anställningsintervjuen. Ja, det stämmer, tänker jag. Men vänta nu: "första"? Det var väl bara en intervju? Folk är i alla fall stort sett trevliga, men situationen är lite förvirrande."
A meta-dream I had the other night at work.
"I am here (at work) and have been awake but must go to bed again. The room is not quite the same, it has something to do with Valbo (my summer house). There are many who are awake around me, though there shouldn´t be so early in the morning. The bed is not as it should and it has some sort of curtain. There are many people who come and go and I´m not sure if I really should go to bed again. I have no or hardly any clothes on, it´s more annoying than embarrassing. It's hot. I encounter a red-haired young man that I am sure that I have met before, but he denies that we have been introduced. But then he says that he was at the first job interview. Yes, that's right, I think. But wait a minute: "first"? There was just one interview? People are mostly pleasant, but the situation is a bit confusing."
29/5 2010 kl. 07.20
"Är här (på jobbet) och har varit vaken men ska gå och lägga mig igen. Rummet är inte helt sig likt, det har nåt med Valbo (sommarstugan) att göra. Det är flera som är vakna runt mig, fast det inte borde vara det så här tidigt. Sängen står inte som den ska och den har nåt slags förhänge. Det är flera människor som kommer och går och jag blir osäker på om jag verkligen ska lägga mig igen. Jag har inga eller nästan inga kläder på mig, det är mer irriterande (jobbigt) än pinsamt. Det är varmt. Jag möter en rödhårig ung man som jag är säker på att jag har träffat tidigare, men han förnekar att vi hälsat förut. Men så säger han att han var innom på första anställningsintervjuen. Ja, det stämmer, tänker jag. Men vänta nu: "första"? Det var väl bara en intervju? Folk är i alla fall stort sett trevliga, men situationen är lite förvirrande."
A meta-dream I had the other night at work.
"I am here (at work) and have been awake but must go to bed again. The room is not quite the same, it has something to do with Valbo (my summer house). There are many who are awake around me, though there shouldn´t be so early in the morning. The bed is not as it should and it has some sort of curtain. There are many people who come and go and I´m not sure if I really should go to bed again. I have no or hardly any clothes on, it´s more annoying than embarrassing. It's hot. I encounter a red-haired young man that I am sure that I have met before, but he denies that we have been introduced. But then he says that he was at the first job interview. Yes, that's right, I think. But wait a minute: "first"? There was just one interview? People are mostly pleasant, but the situation is a bit confusing."
tirsdag 15. juni 2010
Recent Visitor Map
Always nice to see that there are people in other parts of the world - not just scandinavia - that pop in to see what´s going on on the nightstand!
We salute you!
click to get a better view!
We salute you!
click to get a better view!
från drömdagboken / from the dream diary
25/5 2010 kl. 06.35
"En slags parad i Gävle. Södra Kungsgatan. Jonas är klädd i smoking. Vi ska träffas senare och jag undrar om jag måste ha smoking. Det har jag inte och det går bra utan säger J. Han missförstår mina gester och kastar åt mig ett paket rulltobak. Jag smilar och kastar tillbaka (även om jag har lust innerst inne)."
"En slags parad i Gävle. Södra Kungsgatan. Jonas är klädd i smoking. Vi ska träffas senare och jag undrar om jag måste ha smoking. Det har jag inte och det går bra utan säger J. Han missförstår mina gester och kastar åt mig ett paket rulltobak. Jag smilar och kastar tillbaka (även om jag har lust innerst inne)."
"A kind of parade in Gävle. Södra Kungsgatan. Jonas is wearing a tuxedo. We are supposed to meet later and I wonder if I need a tux. I haven´t got one and I don´t need one says J. He misunderstands my gestures and throws me a package of rolling tobacco. I smile and throw it back (although I feel like rolling one deep down). "
sömntjuvar och drömbröllop / sleep thieves and dream wedding
I dag på förstasidorna i Norge
Frontpage news today in Norway
Frontpage news today in Norway
mandag 14. juni 2010
från drömdagboken / from the dream diary
22/5 2010 kl. 07.45
"Går med E. i en stad. Vi letar efter en leksaksaffär. En bred esplanad delar staden i två delar. Naturligtvis är det lite svårt att hitta. Det är också lite olika nivåer som gör det extra svårt att hitta rätt. J. säger att där vi ska kan man åka skateboard. Jag förstår inte helt vad han menar först men det är nog så att mötet mellan gatuplan och hus är avrundat i stället för att vara en vanlig rät vinkel. Jag tror att han tar fel, jag har varit här förut och dessutom är jag ju vuxen [sic]. På ett ställe ser jag ett par barn som klättrar på en kinesisk drake som är reklam uppe på ett tak. Lite senare är det inte barn men ett par vuxna som lyfter ned draken från taket, den ska visst repareras. Det är det där med olika nivåer som gör att de kan stå på en trappavsats och lyfta ned något (draken) som är på ett tak. Jag registrerar att draken bara är ett skal, antagligen av glasfiber. När jag såg barnen tidigare trodde jag den var huggen i vit marmor. Det är många butiker i de olika nivåerna. Kanske J. trots allt hade rätt för nu letar jag/vi efter ett ställe där det är avrundade, skatebara, hörn. I ett butiksfönster (Clas Ohlson?) ser jag en spännande och lite konstig multimakapär. Jag tror att det är en spis kombinerad med en stereo/musikmaskin och den är i teak (trä!) och har en -50tals retro look. Fin och underlig. Med sedvanlig drömlogik (ologik) tycker jag att det är spektakulärt att det är ugn och värmeplattor i samma makapär."
"Går med E. i en stad. Vi letar efter en leksaksaffär. En bred esplanad delar staden i två delar. Naturligtvis är det lite svårt att hitta. Det är också lite olika nivåer som gör det extra svårt att hitta rätt. J. säger att där vi ska kan man åka skateboard. Jag förstår inte helt vad han menar först men det är nog så att mötet mellan gatuplan och hus är avrundat i stället för att vara en vanlig rät vinkel. Jag tror att han tar fel, jag har varit här förut och dessutom är jag ju vuxen [sic]. På ett ställe ser jag ett par barn som klättrar på en kinesisk drake som är reklam uppe på ett tak. Lite senare är det inte barn men ett par vuxna som lyfter ned draken från taket, den ska visst repareras. Det är det där med olika nivåer som gör att de kan stå på en trappavsats och lyfta ned något (draken) som är på ett tak. Jag registrerar att draken bara är ett skal, antagligen av glasfiber. När jag såg barnen tidigare trodde jag den var huggen i vit marmor. Det är många butiker i de olika nivåerna. Kanske J. trots allt hade rätt för nu letar jag/vi efter ett ställe där det är avrundade, skatebara, hörn. I ett butiksfönster (Clas Ohlson?) ser jag en spännande och lite konstig multimakapär. Jag tror att det är en spis kombinerad med en stereo/musikmaskin och den är i teak (trä!) och har en -50tals retro look. Fin och underlig. Med sedvanlig drömlogik (ologik) tycker jag att det är spektakulärt att det är ugn och värmeplattor i samma makapär."
"Walking with E. in a city. We are looking for a toy store. A broad esplanade divides the city into two parts. Of course it is a bit difficult to find the way. There are also different levels that make it particularly difficult to find the way. J. says that where we going, it´s possible to go skateboarding. I do not fully understand what he means at first but I think that it´s the meeting between the ground floor and the house that is rounded instead of being at right angles. I think he´s wrong, I have been here before and also I'm an adult [sic]. At one point, I see a couple of children climbing on a Chinese dragon, that is an advertisement on top of a roof. A little later, it´s not children but a couple of adults that is taking down the dragon from the roof , it´s going to be repaired. Thanks to the different levels they can stand on a landing and lift something down (the dragon) that is on a roof. I see that the dragon is only a shell, probably made of fiberglass. When I saw the children earlier I thought it was carved from white marble. There are many shops in the various levels. J. perhaps, after all was right, now we are in a place where there are rounded, skateable, corners. In a shop window (Clas Ohlson?) I see an exciting and a bit weird multithingumajig. I think it´s astove combined with a stereo/music machine and it´s made from teak wood, and has a 50´s retro look. Nice and strange. With the usual dream logic (unlogic) I find it spectacular that it's got oven and hot plates in the same thingumajig. "
fredag 11. juni 2010
torsdag 10. juni 2010
onsdag 9. juni 2010
lørdag 5. juni 2010
från drömdagboken / from the dream diary
18/5 2010 kl. 07.11
"Utomhuskonst längs en grusgång runt en golfbana. Jag har gjort teckningar på en mur. Efter några veckor suddar jag bort teckningarna med suddgummi i borrmaskin (till att börja med suddar jag för hand, men det är inte effektivt nog). Jag går längs grusgången och hittar små vita kulor i olika storlekar (men alla så, mindre än golfbollar). Samlar några åt E. Pratar med någon i telefon, vet inte vem. När jag suddar så kommer alla skiss-streck fram. Skisserna är pinsamma, det är därför jag hittar på det med borrmaskinen, för att få bort allt."
"Utomhuskonst längs en grusgång runt en golfbana. Jag har gjort teckningar på en mur. Efter några veckor suddar jag bort teckningarna med suddgummi i borrmaskin (till att börja med suddar jag för hand, men det är inte effektivt nog). Jag går längs grusgången och hittar små vita kulor i olika storlekar (men alla så, mindre än golfbollar). Samlar några åt E. Pratar med någon i telefon, vet inte vem. När jag suddar så kommer alla skiss-streck fram. Skisserna är pinsamma, det är därför jag hittar på det med borrmaskinen, för att få bort allt."
"Outdoor Art along a gravel path around a golf course. I have made drawings on a wall. After a few weeks I remove the drawings with pencil eraser in an electric drill (to begin with I do it by hand, but it is not effective enough). I walk along the gravel path and find little white balls of different sizes (but all smaller than golf balls). Collects some for E. Talking to someone on the phone, do not know who. When I erase all the line-sketches show up. The sketches areembarrassing , it´s I therefore I do it with the drill, to remove everything. "
fredag 4. juni 2010
från drömdagboken / from the dream diary
18/5 2010 kl. 01.35
"Slåss - mycket våldsamt (!!!) - inne i ett varuhus. Det är en som ska ta mig men som själv blir tagen av en annan som är mäktigare. Han blir spikad fast i ena handen till en stolpe och slagen otroligt våldsamt och jag hjälper till att slå. Han blir blodig men dör inte. De andra sticker och jag tänker att det är bäst att avsluta jobbet, dvs slå ihjäl han vid stolpen, men han är otroligt seg och till slut kommer hans kumpaner och jag måste springa för livet. Men innan det har jag kastat han vid stolpen över en kant och ned på våningen under, men jag ser att han rör på sig fortfarande. Jag hade en liten väska - koffert - med några verktyg i (limpistol, strykjärn, borrmaskin) men tyvärr la jag ifrån mig den. Det är otroligt läskigt och jag jagas runt och det är andra som slåss så blodet formligen sprutar. De ska ta mig och jag springer, med andan i halsen, runt i varuhuset. Det är också något med några små påsar med dödskalleformade pärlor. Jag tror att jag stjäl såna, men vad ska de hjälpa mig i det här mycket prekära cituationen? Våldet är oerhört explisit och han som jag kastar över kanten svär på att han ska ta mig till slut och att jag ska dö. Allt är så vansinnigt våldsamt och jag är verkligen livrädd, med det gäller mer att slåss än att komma sig undan! Och jag slåss trots allt rätt bra. Fistfight. Spännande också. Det är nåt jag har eller vet som de vill åt."
"Slåss - mycket våldsamt (!!!) - inne i ett varuhus. Det är en som ska ta mig men som själv blir tagen av en annan som är mäktigare. Han blir spikad fast i ena handen till en stolpe och slagen otroligt våldsamt och jag hjälper till att slå. Han blir blodig men dör inte. De andra sticker och jag tänker att det är bäst att avsluta jobbet, dvs slå ihjäl han vid stolpen, men han är otroligt seg och till slut kommer hans kumpaner och jag måste springa för livet. Men innan det har jag kastat han vid stolpen över en kant och ned på våningen under, men jag ser att han rör på sig fortfarande. Jag hade en liten väska - koffert - med några verktyg i (limpistol, strykjärn, borrmaskin) men tyvärr la jag ifrån mig den. Det är otroligt läskigt och jag jagas runt och det är andra som slåss så blodet formligen sprutar. De ska ta mig och jag springer, med andan i halsen, runt i varuhuset. Det är också något med några små påsar med dödskalleformade pärlor. Jag tror att jag stjäl såna, men vad ska de hjälpa mig i det här mycket prekära cituationen? Våldet är oerhört explisit och han som jag kastar över kanten svär på att han ska ta mig till slut och att jag ska dö. Allt är så vansinnigt våldsamt och jag är verkligen livrädd, med det gäller mer att slåss än att komma sig undan! Och jag slåss trots allt rätt bra. Fistfight. Spännande också. Det är nåt jag har eller vet som de vill åt."
"Fight - very violent (!!!) - inside a department store. There´s one who wants to take me but who himself is struck by another that is more powerful. He gets nailed to a pole through one hand and beaten incredibly violent and I take part in the beating. He bleeds, but does not die. The others run away and I think that it is best to finish the job, ie kill the one at the pole, but he is incredibly tough and in the end his cronies come and I have to run for life . But before that I have thrown the guy at the pole over a ledge and down on the floor below, but I see he's still moving. I had a small bag - trunk - with some tools (glue gun, iron, electric drill) but unfortunately I have left it somewhere. It is incredibly scary and I run around and there are others who fight, blood literally spraying. They will take me and I run, almost out of breath, around the store. There is also something about a few small bags with skull-shaped beads in them. I think I steal beads like them, but what can they help me in this very precarious cituationen? The violence is extremely explicit and the one I threw over the edge swears that he will take me in the end and that I will die. Everything is so insanely violent and I'm really scared, but it´s more about fighting than running away! And I fight, after all, pretty good. Fistfight. Exciting, too. It's something that I have or know, that they want."
onsdag 2. juni 2010
från drömdagboken / from the dream diary
17/5 2010 kl. 03.47
"Jag cyklar upp för en grusbacke. Det går bra, det är nog trots allt det mest effektiva sättet. Jag trampar på för att komma runt en sväng så att hon inte ser mig längre och jag kan slappa av lite. Jag har åkt buss och det var krångligt med kommunikationerna. Jag hade hoppats på att hinna köpa en flaska vin innan bussen kom, men det blev det inte tid till. Hållplatsen har en blå skylt som man måste svänga ut för att bussen ska stanna. Det är så vitt vi hinner det. Vi förresten... Jag är inte helt säker, men jag tror att det är jag och Arnold Schwarzenegger. Det är hans fel att vi är sent ute så att jag inte hinner köpa vin."
"Jag cyklar upp för en grusbacke. Det går bra, det är nog trots allt det mest effektiva sättet. Jag trampar på för att komma runt en sväng så att hon inte ser mig längre och jag kan slappa av lite. Jag har åkt buss och det var krångligt med kommunikationerna. Jag hade hoppats på att hinna köpa en flaska vin innan bussen kom, men det blev det inte tid till. Hållplatsen har en blå skylt som man måste svänga ut för att bussen ska stanna. Det är så vitt vi hinner det. Vi förresten... Jag är inte helt säker, men jag tror att det är jag och Arnold Schwarzenegger. Det är hans fel att vi är sent ute så att jag inte hinner köpa vin."
"I ride my bike up for a gravel hill. That's fine, that's probably, after all, the most effective way. I bike on to get around a turn so that she can not see me anymore and I can relax a little. I've ridden the bus and it was difficult. I had hoped to have time to buy a bottle of wine before the bus came, but it was no time to do that. The bus stop has a blue sign that must be turned out to stop the bus. We reach it, but just. We, by the way... I am not entirely sure, but I think it's me and Arnold Schwarzenegger. It is his fault that we are late so that I don´t have time to buy wine."
från drömdagboken / from the dream diary
17/5 2010 kl. 03.47
"Ska plocka ihop det sista i mammas lägenhet (igen). Stress. Det är mycket mer än jag trodde (igen). Jag vill bli av med det mesta, men några saker vill jag spara. Bl.a. är det två skulpturer av Hans Arnolds nazipinupor, d.v.s. från hans omslag till Hans Helmut Kirsts böcker.
Det är stressigt och jag förstår inte vad vi ska göra med allt. Jag går ut för att hämta de sista kartongerna som jag har för mig finns i källaren. När jag kommer ut genom dörren i tredje våningen på Urbergsterrassen 18 möter jag grannkärringen (som jag inte känner). Hon börjar genast skälla ut mig. Vad är det vi håller på med där i Norge egentligen? Åker till Venedig och har det bra? Hon väser fram aggressiva frågor. Hon säger att när hon dör så ska hon ha kontroll på vad mannen hennes gör med deras egendom. Han ska minsann inte tro att han kan göra vad han vill nej. Hon ska ha det skriftligt. Det har hon nu när båda är i livet och det ska hon ha när hon dör. Hon ska skriva kontrakt,det ska hon minsann göra, så han inte kan göra vad han vill. Kärringen är otroligt aggressiv och jag tänker i mitt stilla sinne att det bästa för hennes man vore nog om hon dog fortast möjligt. Det hela är både komiskt och mycket obehagligt.
Jag överväger att gå ned på Hemköp och köpa några papperspåsar att packa böcker i eftersom jag nog bara har tre flyttkartonger kvar."
"Ska plocka ihop det sista i mammas lägenhet (igen). Stress. Det är mycket mer än jag trodde (igen). Jag vill bli av med det mesta, men några saker vill jag spara. Bl.a. är det två skulpturer av Hans Arnolds nazipinupor, d.v.s. från hans omslag till Hans Helmut Kirsts böcker.
Det är stressigt och jag förstår inte vad vi ska göra med allt. Jag går ut för att hämta de sista kartongerna som jag har för mig finns i källaren. När jag kommer ut genom dörren i tredje våningen på Urbergsterrassen 18 möter jag grannkärringen (som jag inte känner). Hon börjar genast skälla ut mig. Vad är det vi håller på med där i Norge egentligen? Åker till Venedig och har det bra? Hon väser fram aggressiva frågor. Hon säger att när hon dör så ska hon ha kontroll på vad mannen hennes gör med deras egendom. Han ska minsann inte tro att han kan göra vad han vill nej. Hon ska ha det skriftligt. Det har hon nu när båda är i livet och det ska hon ha när hon dör. Hon ska skriva kontrakt,det ska hon minsann göra, så han inte kan göra vad han vill. Kärringen är otroligt aggressiv och jag tänker i mitt stilla sinne att det bästa för hennes man vore nog om hon dog fortast möjligt. Det hela är både komiskt och mycket obehagligt.
Jag överväger att gå ned på Hemköp och köpa några papperspåsar att packa böcker i eftersom jag nog bara har tre flyttkartonger kvar."
"I´m going to pick up the last things from mom's apartment (again). Stress. There´s a lot more than I thought (again). I want to get rid of just about everything, but some things I want to save. Among other things, there are two sculptures of Hans Arnolds nazi-pinups, ie from his sleeves for the books by Hans Helmut Kirst. It's stressful and I don´t know what to do with everything. I'm going out to get the last boxes from the basement. When I come out the door in the third floor of Urbergsterrassen 18, I meet the neighbor bitch (whom I do not know). She immediately begins to scold me. What are we doing there in Norway anyway? Trips to Venice and have a good time? She spits aggressive questions at me.
She says that when she dies, she will have control over what her husband does with their property. He will certainly not be able to do whatever he wants. She must get it in writing. She will write the contract, so he can not do what he wants. Neighbor bitch is incredibly aggressive and I think, in my own mind, that the best thing for her husband would be if she died as soon as possible. The whole thing is both comical and very uncomfortable. I am considering going down to the local food store and buy some paper bags to pack the books in, since I probably have only three boxes left. "
Abonner på:
Innlegg (Atom)
