från drömdagboken

23/9 2011

Fantastisk lucid dröm, efterföljd av falskt uppvaknande. Träffade mamma (som vanligtvis är död), gav henne en bamsekram och dansade med henne. Visade henne att jag kan flyga. Vaknade och skrev ner drömmen, tänkte försöka flyga igen, men kom på att jag var vaken... Så vaknade jag på riktigt och insåg att jag inte vaknat och inte skrivit...

was in Paris

Sorry about slow posting lately. Have been working hard on the exhibition (take a look here). And last week I was in Paris (see picture in post below). Bought some absinthe. Interrestingly one of them is called "lucid". Haven´t had the chance to try it out yet, but I have high hopes for this one...

från drömdagboken / from the dream diary

En kort dröm med lucida inslag från den gångna sommaren.

19/8 2010 kl. 04.40

"Är i ett rum på jobbet. Det är både sopjobbet [jag jobbar extra på en återvinningscentral] och nattvaktjobbet [jag jobbar fast 7 nätter i månaden som sovande nattvakt på ett boende för äldre]. Det är rummet jag egentligen skulle sova i. Det är mycket finare och jag trivs här. Jag har eget skrivbord osv. Jag sitter på kortändan av sängen. Jag har ett kuvert med en bunt gamla papper och fotografier. Jag ser igenom fotografierna (jag har hittat dessa bilder på sopjobbet) och de föreställer människor i rum. Jag tror att det är bilder huvudsakligen av barn som blir väckt på julaftons morgon. Bilderna är nog från -50talet skulle jag tro. På ett par av bilderna är det en okänd dam. Jag vänder på ett av dambilderna. Det står något på baksidan med blå skrift. Det står "Åke Bergquist"!!! och det står lite mindre tydligt "Åsbygg..."! Vad i hela fridens namn? Jag får inte detta att stämma. Här sitter jag i Oslo 2010 med bilder som jag hittat i en sopcontainer och så står det min fars namn på baksidan... Och i hans handstil dessutom! Det är jag helt säker på: Det är pappas handstil!!! Ett fantastiskt sammanträffande! Eller vänta nu... Det finns ju en annan möjlighet... Jag drömmer så klart! Upp med höger hand och räkna fingrar. Det ser egentligen ganska normalt ut, men det är lite dunkelt och nu tänker jag att om jag inte kan räkna fingrar så kan jag bara prova att sväva. Som tänkt så gjort: Jag flaxar med armarna och lyfter sakta mot taket. Det är - ännu en gång - en härlig känsla. Jag svävar runt och gör karateposer i luften. Men tyvärr så tänker jag så intensivt på att jag drömmer att jag börjar vakna. Godkänslan går över i en lätt desperat besvikelse. Men det var fantastiskt den korta stund det varade."


A short lucid dream from last summer.

"I am in a room at work. It is both my garbagework [I'm working extra at a recycling center] and my night watchman job [I'm working seven nights a month as sleeping night watchman in a housing for the elderly]. It is the room I should sleep in. It is much nicer and I like it here. I have a private desk and so on. I sit on the short end of the bed. I have an envelope with a bunch of old papers and photographs. I look through the photos (I've found these photos at the recycling center) and they represent people in different rooms. I think it's mostly pictures of children who are being waken up on Christmas morning. The pictures are probably from -50s I guess. On a couple of the pictures,there is an unknown lady. I turn one of pictures around. There is something written on the back with blue writing. It says "Åke Bergquist"! and, a bit less clear, "Åsbygg ..."! What on earth? I can´t make sence of this. Here I sit, in Oslo, in 2010, with pictures that I found in a dumpster, and they have my father's name on the back... And in his handwriting too! I am quite sure: It's my dad's handwriting! An amazing coincidence! Or wait a minute ... There is another possibility ... I am dreaming of course! I get my right hand up and I start counting fingers. It looks pretty normal, but the light is dim and now I am thinking that if I can not count fingers, then I can only try to hover. As planned so done: I flap my arms and slowly I float upwards towards the ceiling. It is - once again - a great feeling. I float around and I do karate poses in the air. But unfortunately, I think so intense that I dream that I am starting to wake up. The good feeling passes into a slightly desperate disappointment. But it was great the short time it lasted. "

från drömdagboken (lucid!) / from the dream diary (lucid!)

I natt hade jag en kort lucid dröm igen. Härligt, eftersom det var länge sedan sist.

12/10 2010 kl. 05.43

"Är i vardagsrummet mitt i natten. Jag slår på TVn eftersom jag inte får sova. Efter en stund kommer E [en av mina söner] upp och jag får bråttom att slå av TVn, men den går inte att slå av. Den bara byter kanal när jag trycker på powerknappen. Jag drar ut kontakten ur vägguttaget, men inte ens det hjälper.
Då börjar jag tänka... Kolla handen, räkna fingrarna. Svårt att fokusera först. Fem fingrar, men tummen och pekfingret förkrympta.
Jag drömmer!!! Håller först på att vakna direkt, men klarar att hålla mig kvar. Vad göra?
Jag ställer mig på händerna. Så hoppar jag runt lite i lägenheten [blir en aning desperat och har lite svårt att hitta på nåt spektakulärt att göra när jag nu först kan]. Så vad!?
Balkongen! Jag rusar ut på balkongen [jag bor i tredje våningen] med avsikten att hoppa över kanten! Det är mycket, mycket högre än vanligt. Jag ser ner på ett brokigt landskap som om jag var i ett flygplan. Vyn gör mig ännu mer övertygad om att jag drömmer, men jag törs inte hoppa... Jag törs inte i alla fall. Jag kastar ett par balkongblomlådor över kanten, det är vad jag törs. [Minns nu när jag sitter och skriver att jag tänkte om och om igen att det kanske inte var en dröm i alla fall och att i så fall skulle det inte vara så smart att hoppa] Men det är härligt att se ner, inte obehagligt som det borde vara [jag är höjdrädd]. Jag går in igen. Jag står på händer igen, så vaknar jag..."

Tonight I had a short lucid dream again. Lovely, as it was a long since last time.

"I am in the living room at night. I turn on the TV because I can not sleep. After some time, E [one of my sons] show up and I get a rush to turn off the TV, but it will not turn off. It only change the channel when I press the power button. I pull the plug from the socket, but not even that helps.
Then I start to think ... Check my hand, counting fingers. Hard to focus first. Five fingers, but the thumb and forefinger stunted.

I am dreaming! First I almost wake up directly, but I manag to keep sleeping by will. What to do? I stand on my hands. Then I jump around a bit in the apartment [become a little desperate because It´s a bit hard to find anything spectacular to do when I have the possibility]. Then what!? The balcony! I rush out on the balcony [I live in the third floor] with the intention to jump over the edge! It´s much, much higher than usual. I look down at a colorful landscape as if I was in an airplane. The view makes me even more convinced that I'm dreaming, but I dare not jump ... I dare not jump. I throw a couple of balcony flower boxes over the edge, that's what I dare. [Remember now, now that I sit and write it down, that I was thinking over and over again that this was maybe not a dream anyway, and if so, it would not be smart to jump] But it is pleasant to look down, not unpleasant as it should be [I'm afraid of heights]. I go in again. I stand on my hands again, then I wake up ... "

från drömdagboken (lucid!) / from the dream diary (lucid!)

En semilucid dröm från i sommar. Eller snarare en dröm som ville bli lucid, men som inte fick till det. Som jag sagt förut är det att räkna fingrar en teknik för att avgöra om man drömmer eller inte.

23/7 2010 kl.09.55

"Små leksaker på skrivbordet börjar röra på sig av sig själv. Små grå figurer. Jag anar ugglor i mossen och räknar fingrar.Det är fem fingrar hur många gånger jag än räknar!!! Underligt. Jag ropar till mig E och E för att de också ska få se. Kanske det är några små insekter som får leksakerna att röra på sig..? Jag räknar fingrarna igen och så vaknar jag..."

A semilucid dream from this summer. Or rather, a dream that wanted to be lucid, but who did not get there. As I said before, to count fingers is a technique for determining whether or not you are dreaming.

"Small toys on my desk starts to move by themselfs. Small gray shapes. I think there is something fishy going on and start counting my fingers. There are five fingers no matter how many times I count! Strange. I cry out to E and E so that they will also see it. Perhaps there are some small insects that make the toys move ..? I count my fingers again and then I wake up ... "

från drömdagboken (lucid!) / from the dream diary (lucid!)

Lite mer förvirrad medvetendröm:

8/5 2010 kl. 09.42

"Kommer körande till Åsbyggeby från stan. Det är på våren och bäcken är mycket översvämmad. Det är vatten upp till uthuset. Det gamla staketet - som vi kastade för 30 år sedan - ligger och flyter. Jag kör förbi fram till Ekens väg eftersom jag tänker att jag ska backa ned. Jag backar, glömmer att svänga, svänger för sent och håller på att backa ned i bäckern. Jag kör framåt igen. Men det är problem med bilen, jag får inte i backen. Och det händer något mycket märkligt. Varje gång jag försöker med växelspaken och inte får det till lossnar backspegeln och blir hängande så att jag måste vika den på plats igen. Nu börjar jag misstänka att allt inte är som det ska... Jag drömmer. Upp med handen och räkna fingrar. Den har fem fingrar och ser helt normal ut!!! Jag vägrar att acceptera det. Jag stirrar på handen och tänker att det måste vara en dröm. Medan jag stirrar och tänker börjar långfingret att krympa och ringfingret följer snart efter. Det är en dröm! Jag hoppar ur bilen och springer ned på gården. Ännu en gång vet jag inte vad jag ska göra med min nyvunna frihet. Jag yrar runt, ser några grannar, tänker att jag kan välta några saker hos dem. Men varför skulle jag det? Jag vill inte vara elak. Surrar runt och försøker komma på något bra att göra men kommer rätt och slätt inte på något. Vaknar..." :-P


Another confused lucid dream:

"Am driving from town to Åsbyggeby. It is in the spring and the creek is flooded. There is water up to the outhouse. The old fence - which we threw away 30 years ago -is floating. I am going to reverse. I reverse, forget to turn, turn late and almost back down into the creek. I drive forward again. But there are problems with the car, I can´t reverse. And then happens something very strange. Every time I try the gear lever, the mirror comes off and hangs so I have to fold it back in place. Now I begin to suspect that not everything is as it should... I´m dreaming. I raise my hand and count fingers. It has five fingers and looks completely normal! I refuse to accept it. I stare at my hand, thinking that it must be a dream. While I´m staring and thinking my middle finger begins to shrink and the ring finger soon follows. It is a dream! I jump out of the car and ran into the yard. Once again, I do not know what to do with my newfound freedom. I rave about, see some neighbors, thinking that I might turn over a few things at their place. But why should I? I don´t want to be mean. Running around, trying to think of something good to do but I can´t think of anything. I wake up ... " :-P

från drömdagboken (lucid!) / from the dream diary (lucid!)

I natt hade jag ett definitivt genombrott! En lång sekvens av min sista dröm på morgonen var jag helt klar över att jag drömde och kunde också göra vad jag ville (och det var kanske inte bara det man skulle tro). Så här står det - ordagrannt - i drömdagboken:

22/4 2010 kl. 06.11

"Är i en lägenhet högt uppe i ett hus, minst 10e våningen. [...] Jag är en våning ned men nu ska jag gå upp igen. Jag går upp för en ganska smal trappa som går rätt upp. Och det är då det sker: det börjar med att det blir glipor mellan trappstegen. Trappstegen rör sig ojämnt upp och ned som i lustiga huset på Grönan [nöjesparken Gröna Lund Stockholm]. Hmm... Detta är konstigt... Dröm? Tittar på handen! Minst sex fingrar. Coolt! Det är skoj att gå i trappan men nu skyndar jag mig till toppen, dvs till våningen där jag var från början och där Bjørn är. Björn sitter där med kofferten [resväskan] framför sig... faktum är att han kokar en blandning av saker i kofferten, med vatten också. Det skvalpar. Jag rasar in i rummet och börjar (efter att ännu en gång ha räknat fingrar) välta möbler. Nu koser [till mina svenska läsare: "koser" betyder på norska ungefär att man har det riktigt bra med det man håller på med] jag mig. Jag tar upp ett salongbord som är ganska tungt, höjer det över huvudet och kastar det rätt ut och genom ett fönster, det är en underbart härlig känsla. Så ser jag ett piano. Jag går fram till det, drar det ut från väggen och rullar det mot väggen vid fönstret. Dunk! Först blir det bara lite märke i väggen jag rullar tillbaka och efter att ha knuffat pianot mot väggen ett par gånger går det hål och jag skjuter ut pianot genom hålet och det falleeeeer... Jag ser mig runt och jag ska erkänna att det är lite förvirrande att känna att jag faktiskt inte vaknar. Ser mig runt, räknar fingrar igen för att vara säker. Jag tänker på vad jag har lust att göra. Jag tänker att jag har lust att köra en Sportster, men det finns ju ingen här. Jag kommer på allt prat om att flyga i drömmar... Och jag kan ju försöka! Jag flaxar [sic!] med armarna och lyfter sakta men säkert från golvet. jag flyger runt en sväng i rummet där jag är!!! Det känns bra. Plötsligt är E [min yngsta son] där. Han är naken och sträcker sig mot mig. jag lyfter upp honom i farten och sätter honom på min nacke. Det känns inte tungt alls! Han gillar det. Vi flyger runt lite i lägenheten. Jag kommer att tänka på fönstret! Men... jag törs inte, i alla fall inte med E på ryggen [en slags vakenlogik där, trots att jag flyger!!!]. Landar och börjar klä av mig. Streaka [ springa runt naken i offentligheten, populärt fenomen på -60talet] verkar som en naturlig sak att göra när man kan göra abslut precis vad man vill... Jag tar med mig E och vi går ned till de som bor i våningen under. Det är en riktig high-tech-design-lägenhet och dörren står på glänt. Jag springer in, naken, viftar med kuken [beklagar språkbruk, men det står så] och ropar. Både herr och fru "GottStällt" är hemma och sitter och jobbar vid varsin PC. Trots att jag vet att det är en dröm så blir det för pinsamt och jag springer ut igen. I trappan tänker jag igen på en Sportster, men det blir för svårt att hitta en [jag råder inte över settingen alls]. Jag går fram till fönstret och ser ut, tänker på att hoppa ut men törs trots allt inte. Seglar långsamt upp mot vakenhet och den här gången är det helt ok, jag stretar inte mot, det känns som om det var nog för den här gången."



I´ll get back with a translation soon, I promise!

Last night I had a breakthrough! In a long sequence of my last dream in the morning, I was fully aware that I was dreaming and could do what I wanted (and maybe that was not just what you would think). So here it is - literally - from the dream diary:

"I am in an apartment high up in a house, at least 10th floor. [...] I'm one floor down, but now I'll go up again. I go up a fairly narrow staircase that goes straight up. And that's when it happens: it starts with gaps between the steps in the staircase. The steps move up and down... Hmm... This is weird... Is it a dream? I look at my hand: At least six fingers. Cool! It's fun to walk the stairs, but I hasten to top, ie to the floor where I was from the beginning and there is Bjørn. Bjørn is sitting with his open suitcase in front of him... the fact is that he boiling a mixture of things in the trunk, with water also. I rage into the room and start (after once again counting my fingers) overturning furniture. Now I´m really enjoying myself. I pick up a table which is quite heavy, I raise it over my head and throw it right out and through a window, it's a wonderful wonderful feeling. So I see a piano. I walk up to it, pull it out from the wall and roll it to the wall by the window. Bang! First, it just leves a little mark on the wall, I roll it back and after having pushed the piano against the wall a couple times there´s a hole in the wall and I push the piano through the hole and it faaaaaaaalls... I look around me and I'll admit that it is a bit confusing that I do not wake up. I look around me, counting fingers again to be sure. I think of what I want to do. I think that I'd like to ride a Sportster, but there's no Sportster here. I think about the hype about people flying in dreams ... And I can try that! I flap [sic] my arms and slowly I float off the floor. I fly around a while in the room where I am! It feels good. Suddenly, E [my youngest son] is there. He is naked and he reaches for me. I lift him up on and put him on my back. It does not feel heavy at all! He likes it. We fly around the apartment. I come to think of the window! But... I dare not, at least not with the E on my back [a kind of waking logic there, although I do fly!!!]. I land and start taking my clothes off. Streaking [running around naked in public, popular phenomenon in the -60 's] seems like a natural thing to do when you can do exactly what you want... I take E and we go down to those living in the apartment below. It's a real high-tech-design-apartment and the door is slightly ajar. I run in, naked, waving my dick, screaming. Both Mr. and Mrs. "LotsOfMoney" is at home and are working at their computers. Although I know it's a dream it´s too embarrassing and I run out again. I am thinking again of a Sportster, but it is too difficult to find one [I can do what I want, but I can´t change the setting]. I go to the window and look out, think of jumping out, but I dare not, after all. Slowly floating up toward wakefulness, and this time it's ok, I'm not fighting it, it feels as if it´s enough for now."

från drömdagboken (lucid!) / from the dream diary (lucid!)

Hade en lucid drömsekvens i går morges, eller faktum är att det var två. Så här står det i drömdagboken

18/4 2010 kl. 09.24

"Det är en hage/trädgård innanför en hög mur, i en stad. Jag har kört in på en gång-/cykelväg. [...] Jag sticker in huvudet, men jag måste gå och flytta bilen, den kan inte stå där på gångvägen. Men var har det blivit av den? Den är borta? Men jag har ju bara varit borta i några få sekunder. Var har det blivit av bilen??? Det här kan inte vara på riktigt, det här måste vara... det måste vara... det måste vara en... jag tittar på höger hand. Tummen, pekfingret och lillfingret är där och sticker upp som de ska, men de andra hänger platta ned på baksidan av handen!!! Det måste vara en dröm!!! Jag ser mig om och skrattar... och vaknar till... Synd.

Men jag somnar om nästan med en gång.

Jag är ute och kör bil med K vid min sida. Jag kör men sitter på höger sida. Vi kör ute vid Näringen [ett industriområde i Gävle] och jag frågar om han fortfarande jobbar på den byggmaterialfirman. [...] Vi kör vidare, genom en rondell och liksom in i ett jättestort hus. Vägen går inne i huset och det är otroligt god plats där inne. [...] På ett ställe är det en slags kiosk vi kör förbi. De säljer illuminerade påskägg och det trots att påsken är över för länge sedan. Men det ser fint ut med äggen som är riggade med diodlys! Jag kör lite dåligt, lite okonsentrerat, lite vingligt. Längs vägen (inne i huset) är det staplat gamla fina möbler. -50tals regnskogsträmöbler. Jag är okonsentrerad på körningen och det börjar ringa en [metaforisk] klock i bakhuvudet... Det här händer inte på riktigt gör det väl? Det här är väl en dröm, eller hur..? Jag är plötsligt helt säker på att det är en dröm, men jag vill dubbelkolla genom att räkna fingrarna. Jag håller upp höger hand, medan jag kör, och räknar. En, två, tre, fyra, fem... Det är fem fingrar. Räknar igen: 5 igen. Men medan jag ser på handen så krymper fingrarna till små stumpar och jag skiter i att det är 5, det är en dröm i alla fall! Tjoho! Full gas!



Det står en gammal skolbänk mitt i vägen och i stället för att bromsa pressar jag gasen i botten och kör rätt på. Flisorna flyger och jag kör vidare i en hiskelig fart. Jag kör fort och självsäkert runt på vägarna inne i huset. Det är inte mycket annan trafik, men det är mycket saker där inne. Travar av fina saker längs väggarna. Bl.a. är det ett ställe där det är flera gamla bil- och motorcykelmodeller i originalförpackningar. Och en massa andra saker. Det verkar som om jag får en slags exposé av grejor som jag gillar. Jag kör så fort det går och nästan hoppas att jag ska kracha med saker och ting. Och så kommer besvikelsens ögonblick när jag känner att jag håller på att vakna... jag klarar att pressa tillbaka vakningen en liten stund till, men inte länge... vaken...
Men: Thanks for the ride anyway!"


I had a lucid dream sequence last night, or actually it was two of them. This is what I wrote i my dream diary:

"There´s a garden inside a high wall in a city. I have driven in on a walkway. [...] I have a quick look, but then I have to go move the car, it can´t be parked in a walkway. But where is it? It´s gone? But I was only away for a few seconds. Where is the car??? This can´t be for real, this has to be... it has to be... it has to be a... I look at my right han. The thumb, the index finger and the pinkie is there as they should, but the two others are hanging flat down on the backside of my hand!!! This has to be a dream!!! I look around and I laugh... and I wake up... Pity.

But I fall back to sleep almost immediately.

I´m driving my car, K is sitting by my side. I´m driving but I´m on the right side. [...] We drive trough a roundabout and kind of into a gigantic house. The road is inside the house and there is a whole lot of space in there. [...] In one place there´s a kiosk that is selling illuminated easter eggs and that is despite the fact that easter is long gone. But it looks nice with the eggs that are lighted by LED lights! My driving is not so good, I´m not focusing properly, my driving is a bit wobbly. Along the road (inside the house) there are stacks of nice old furniture from the fifties. I´m not focusing on my driving and someting tells me something is not as it should be... This is not happening in reallity is it? This is a dream isn´t it? Suddenly I´m sure it´s a dream but just to make sure I´m going to check by counting my fingers. I look at my right hand, while driving, and I start counting.. One, two, three, four, five... Det är fem fingrar. Recount them: five again. But while I´m looking at my hand my fingers start shrinking and I don´t give shit if it´s five of them, it´s a dream anyway! Yeehaa! Full throttle!



There´s an old school desk in the middle of the road and instead of hitting the breaks I hit the gas pedal. Wood chips flying all around and I keep driving at top speed. My driving is fast and self confident and it´s still inside the house. There´s not a lot of traffic, but there is a lot of other stuff. Stacks of nice things all around. [...] It seems like i get a kind of exposé of things I like. I drive as fast as possible and I almost hope that I will collide with stuff. And then there is the moment of dissapointmen when I get the waking feeling... I acctually manage to suppress the waking moment for a short while, but not for long... awake...
But: Thanks for the ride anyway!"

från drömdagboken (lucid!) / from the dream diary (lucid!)

Äntligen! Till slut! Nu vet jag att det går att drömma samtidigt som man är klar över att man drömmer, jag gjorde det nämligen precis för tjugo minuter sedan! Så här står det nu - ordagrant - i drömdagboken som ligger framför mig på skrivbordet:

18/3 2010 kl. 14.15 (dvs en eftermiddagslur på dagen efter nattjobb)

"Lucid!!! Tydligt lucid. Äntligen! hade jag en lite längre sekvens lucid drömming.
Jag kör bilen i en stad som liknar Uppsala. Gatorna är snöfyllda, det är höga vallar av snö längs gatorna. Jag är på väg hem från jobb. Det är väldigt, väldigt verkligt. Jag är trött när jag kör. Det är dagsljus ute. Jag sitter och småduppar lite vid ratten [dvs somnar till]. Kör ned för en liten backe och så ska jag svänga till höger in på Ågatan. Det liknar Uppsala. När jag svänger tar jag svängen lite för snävt och kör upp lite grann i en snövall men det är inte farligt. Jag bara trampar ur kopplingen och bilen rullar bakåt en aning och så får jag i ettan och svänger in på höger sida om ån. Det är enkelriktat. Jag är skittrött och jag ropar till mig själv att "Jag måste vakna!!!" eftersom jag kör så vingligt. I samma ögonblick förstår jag att jag drömmer. Jag tror det inte helt först och fortsätter att försöka styra bilen och inte träffa folk och snövallar, men mer och mer går det upp för mig att jag drömmer. Jag ger på (gasar) som fan och kör delvis upp på en snövall på vänster sida [mot ån till]. Jag tar den som om jag var på skateboard dvs jag kommer fint ned på gatan igen och gasar vidare. Hjärtat bankar hårt och jag kommer på det med fingrarna, det slutliga beviset. Samtidigt som jag inte helt vill släppa blicken från gatan håller jag upp min högra hand i ansiktshöjd. Jag har på mig de gamla grå fingervantarna och det jag ser ser ut ungefär så här.



Dvs ett sammelsurium av fingrar och jag behöver inte räkna dem för att förstå att det är många fler än fem och att jag därför drömmer. Jag ropar nåt i stil med "Tjooooohoooo!!!" Jag ylar och skriker och ger full gas i fullständigt lyckorus. Jag skiter i att det är folk i vägen, jag gasar och kör fort som fan!!! Tjohoooo!!!
Så vaknar jag naturligtvis...
But it was one hell of a ride!!!
Hela färden var ungefär från dammen vid Flustret och fram till ungefär där "prästgården" var i Fanny & Alexander dvs det vita huset precis vid ån, ungefär vid badhuset...
Dra åt skogen! det var fanimej värt det. bara den korta men otroligt intensiva bilturen var värt allt jobb!!! Det var en otroligt stark frihetskänsla!"



At last! Now I know that it´s possible to dream and know that you are dreaming at the same time. I just did:

"

I drive my car in a city that looks like Uppsala. The streets are filled with snow, there are high mounds of snow along the streets. I'm on my way home from work. It is very, very real. I am tired. It is daylight outside. I sit and kind of fall asleep a bit at the wheel. I drive down a small hill and then I turn right onto Ågatan. It looks like Uppsala. When I turn, I take the turn a bit too narrow, and I hit a snow mound but its not dangerous. I just get it out of gear and let it slide backwards a little bit and then I go to first gear and turn to the right. It is a one way street. I'm shit tired and I cry to myself that "I have to wake up!" since my driving is so unstable. At that moment, I understand that I am dreaming. I don´t belive it at first, and I continue to try to steer the car and I try avoiding people and snow mounds, but more and more, it dawnes on me that I am dreaming. I give gas and I run into a snow mound on my left hand side. It´s like I´m on a skateboard and I get nicely down on the street again and I give more gas. My heart is thumping hard and I remember that thing with the fingers, the final proof. While I do not quite want to let my gaze from the street, I raise my right hand to look at it. I have the old gray finger gloves on and what I see looks something like this.

That is a crazy amalgamation of fingers and I don´t have to count them to understand that there are many more than five and that is the proof that I´m dreaming. I cry out, something like "Tjooooohoooo!". I howl and I scream and give full throttle in complete euphoria. I do not care that there are people in the way, I give gas and drive fast as hell! Tjohoooo!

Then I wake up, of course ...
But it was one hell of a ride!

från drömdagboken / from the dream diary

Så var det nära igen, eller kanske jag hellre ska säga att jag faktiskt var där, men bara en kort stund. Ett av mina mål med det här projektet är att få lucida drömmar, och i natt var jag på vippen. Jag gick till sängs klockan 11 i går och här följer ett utdrag av min drömdagbok (ordagrannt och ocensurerat):

20/1 2010 kl.23.55 [dvs det var egentligen 19/1 2010, om man ska vara petig]

Fan! Nu missade jag precis ett lucidt ögonblick...

Jag är i en lånad lägenhet [det är jag f.ö. ofta i drömmarna mina]. Möjligen i Bergen eller något sånt. Jag ska hem i morgon och kommer kanske att möta henne som jag lånar av innan jag åker. Annars vet jag inte var jag ska göra med nyckeln. Jag får väl kasta in den i brevlådan... Jag har stängt dörren ut till trappuppgången (den stod på vid gap). Den gick i lås och jag känner mig därför något mer trygg. Jag sitter vid mitt skrivbord här hemma i lägenheten, men det är fortfarande i den där [lånade] lägenheten. Jag sitter med lurarna på och lyssnar på musik på Spotify. Jag tänker att det var irriterande att det inte var mer Bengt Sändh där. Men just nu lyssnar jag på något ganska speciellt och väldigt bra; nämligen Pugh [Rogerfeldt] tillsammans med Rico (den jamaicanska trombonisten från -60talet...). Pugh & Rico. Det är jävligt cool musik. Men så blir det väldigt mörkt där jag sitter. Det är inte precis så att allt ljus plötsligt slocknar, det är mer som att jag har suttit länge och det har blivit natt. Det är i alla fall helt mörkt. Mac´en är också helt svart men musiken är fortfarande i lurarna. Jag försöker slå på en lampa... ingen reaktion. Jag försöker att få Mac´en ut av dvala som jag tänker att den är i. Ingen reaktion, men musiken fortsätter. Jag blir lite frustrerad och klarar inte att tänka klart så jag tar av mig lurarna men musiken fortsätter, och det är nu jag börjar ana ugglor i mossen. Jag provar lampor och Mac igen. Inget händer. Nu går det upp för mig att jag drömmer... kanske... Jag börjar (ännu en gång) fumla med tröjärmen för att läsa ordet. Nu vet jag att jag drömmer. Men! jag vill bara se ordet på armen för att vara säker, men jag vet redan att jag drömmer. Jag trasslar in mig i hörlursladden och mussladden och det blir bara oreda av alltihop. Nu är jag helt säker på att jag drömmer och i desperation kastar jag mig huvudstupa framåt mot golvet med armarna rätt ut i ett fåfängt försök att flyga eller i alla fall falla genom golvet eller vad som helst... och naturligtvis, innan jag ens hinner träffa golvet, sugs jag långsamt men bestämt tillbaka till min säng där jag ligger och sover men är på väg att vakna... Strävar en stund med att komma tillbaka in i drömmen, men det är förgäves... no such luck... Shit!

Tonight I was so close again, or perhaps I should rather say that I was actually there, but only briefly. One of my goals with this project is to get lucid dreams, and tonight I was on the verge of getting there. I went to bed at 11 o'clock yesterday, and here's an excerpt from my dream diary (word by word and uncensored):

Damn! I just missed a lucid moment ...

I am in a borrowed apartment [as I often am in my dreams]. Possibly in Bergen or somewhere like that. I'm going home tomorrow and will possibly meet the girl I´m borrow the apartment from before I go. Otherwise I don´t know what I´m going to do with the key. I'll have to throw it into the mailbox... I've closed the door to the stairwell (it was wide open). It´s now locked and I´m therefore somewhat more secure. I sit at my desk here at home in the apartment, but it's still in the [borrowed] apartment. I sit with headphones on and I´m listening to music on Spotify. I think it was annoying that there wasn´t more Bengt Sändh there. But right now I listen to something rather special and very good; namely Pugh [Rogerfeldt] with Rico (the Jamaican trombonist from the 60s...). Pugh & Rico. It's fucking cool music. But it´s become very dark where I sit. It´s not like all the light´s suddenly gone out, it's more like I have been sitting there for a long time and it´s become night. It is in all cases completely dark. the iMac [computer] is also completely black but the music is still on in the headphones. I'm trying to switch on a lamp... no reaction. I'm trying to get the iMac out of dormancy. No reaction, but the music continues. I get a little frustrated and can not think clearly so I take off my headphones but the music continues, and it is now that I begin to suspect something. I examine the lamps and the iMac again. Nothing happens. Now it's clear to me that I´m dreaming ... maybe ... I start (once again) to fumble with my shirtsleve to read the word. Now I know that I am dreaming. But! I just want to see the word on the arm to make sure, but I already know that I am dreaming. I tangle myself up in the headphone cord and the cord to the computer mouse and everything ends up a mess. Now I am quite sure that I am dreaming, and in desperation I throw myself headlong towards the floor with my arms straight out in a vain attempt to fly or at least fall through the floor or whatever... and of course, before I even have time to hit the floor, I am slowly, but firmly, being sucked back to my bed where I lie sleeping, but is about to wake up... I strive for a while to get back into the dream, but it´s in vain... No such luck... Shit!

från drömdagboken / from the dream diary

Här kommer en till från samma morgondrömsekvens som sist blogginlägg från drömdagboken.

4/1 2010 kl. 10.30

Har lånat lägenhet av Eeva Lena N. Det är väldigt stökigt där nu och hon kommer snart hem. Jag är i lägenheten med en annan tjej (min fru?). Jag har några singlar. Bl.a. en med Cosmic Overdose och så är det Pillisnorks-singeln. Vi ska nog städa innan Eeva Lena kommer. Men jag hör ljud från sovrummet. Öppnar dörren och tittar ner (!?!) i sovrummet. Det är minst 1 1/2 meter ned till golvet i sovrummet och ingen trappa eller något sådant, bara rakt ned (!). Jag börjar fumla med vänster skjortärm, men börjar glida ut av drömmen/sömnen innan jag hinner göra något. Ligger i halvsömn och försöker komma tillbaka in i drömmen. Tänker att det vore perfekt att kasta sig ut för kanten in till sovrummet och flyga lite, men jag glider obönhörligen ut av drömmen. Synd...


Om du vill veta varför jag fumlade med vänster skjortärm i drömmen så kan du läsa om det här


Here´s another dream from the same morning dream sequence that the last blog entry came from.

I have borrowed Eeva Lena N.s apartment. It´s very messy there now and she will be home soon. I'm in the apartment with another girl (my wife?). I have a few single records, including one by Cosmic Overdose, and one by Pillisnorks. We'll clean up before Eeva Lena comes back. But I hear a sound from the bedroom. I open the door and look down (!?!) into the bedroom. There´s at least 5 feet down to the floor in the bedroom and no stairs or anything like that, just straight down (!). I start fumbling around with my left sleeve, but I begin to slide out of the dream / sleep before I get to do something. I lie half asleep and try to get back into the dream. Thinking that it would be perfect to throw myself off the edge into the bedroom and fly a bit, but I´m slipping inexorably out of the dream. Too bad...


If you want to know why I fumbled with my left sleeve in the dream, you can read about it here

metadröm / meta dream

Till att börja med ska jag berätta att jag på min vänstra underarm har "vaken?" skrivet. Anledningen till det är att det, så småningom, ska hjälpa mig att få lucida drömmar. Så här ska det fungera: Jag ska flera gånger varje dag se på armen och samtidigt ifrågasätta om jag är vaken eller drömmer. Det är meningen att detta ifrågasättandet ska bli en rutin, som jag så tar med mig in i drömmarna, och förhoppningsvis också där (dvs i drömmarna) börjar ifrågasätta om jag är vaken. Det har så långt fungerat ett par gånger, men jag har tyvärr, de gångerna, vaknat nästan omedelbart efter att jag sett på armen.

Men för ett par nätter sedan hände något intressant - som har med ordet på armen att göra - i en dröm:

Det hela började med en dröm som var mycket obehaglig. Jag tänker inte gå in på detaljer här, men jag kan säga att jag - i drömmen - befann mig i en mycket obehaglig situation, som jag absolut helst skulle koma bort från. Inte riktigt en mardröm men ändå extremt obehagligt. Så mitt i detta händer följande (och här citerar jag direkt från drömdagboken):

"Ordet jag har på armen har blivit helt borta!!! Eller det har blivit kladdat ut till oläslighet... eller det är fragment av flera ord utspridda över underarmen [dessa "eller" betyder att det i drömmen egentligen är alla alternativen samtidigt. reds anm.]. Jag måste rekonstruera ordet, det är fan inte lätt men jag jobbar desperat för att få det till. Först vill jag tvätta bort det som inte är relevant. Så börjar jag fylla i även de fragment som inte är relevanta. Jag tänker att jag kan frihanda "ordet" [i drömmen minns jag inte vilket ord det är] och frågetecknet. Jag letar en gång till efter spor av ordet men det är absolut helt borta. Jag börjar skriva, men armen är inte torr efter tvättningen och det blir bara kladd. Jag torkar med pappershanddukar. Det är då (?) det blir delar av flera ord och meningar och jag beslutar att spara allt det och fylla i "ordet" också. Jag tycker att det blir mycket fint och coolt. MEN originalordet är svårt att få till!"

Ok... I vanliga fall är jag inte speciellt intresserad av att tolka mina drömmar, men i det här fallet har jag lust att säga några ord om vad jag tror om den här metadrömmen: Situationen i drömmen är så äckligt avskyvärd att jag (förgäves) försöker berätta för mig själv att jag drömmer genom att se på armen. Problemet är att ordet som ska trigga att jag vet att jag drömmer inte är där, det är fullständigt utraderat. I drömmen är det otroligt viktigt att skriva ordet på armen igen, men jag reflekterar inte över varför det är så viktigt... Men det att jag alls använder armen i drömmen måste ju vara ett gott tecken.

To begin with, I'll tell you that I have - on my left forearm - "awake?" written. The reason for this is that it, eventually, will help me to get lucid dreams. How it will work: Several times a day I´m supposed to look at the word, while questioning whether I´m awake or dreaming. This challenging is supposed to becom a routine, and I'll take it with me into my dreams, and hopefully there (ie in my dreams) start to question whether I am awake. It has so far worked a few times, but I have unfortunately, those times, waken up almost immediately after I have looked on my arm.

But a couple of nights ago, something interesting happened - that is realted to the word on my arm - in a dream:

It all started with a dream that was very unpleasant. I will not go into details here, but I can say that I - in a dream - was in a very unpleasant situation, which I certainly would prefer to get away from. Not quite a nightmare but still extremely uncomfortable. So in the middle of this the following happens (and I quote directly from my dream diary):

"The word I have on my arm is completely gone! Or it´s illegibil ... or there are fragments of several words spread across the forearm [these "or" means that in the dream it´s really all the options simultaneously. Publishers note]. I have to reconstruct the word, but it's not fucking easy, but I´m working desperately to get it done. First, I wash away what is not relevant. Then I fill in even the fragments that are not relevant. I think that I can freehand "the word" [in the dream I can not remember which word it is] and the question mark. I'm looking again for traces of the word, but it is definitely gone. I start writing, but my arm is not dry after washing and it ends up mess. I dry my arm with paper towels. That's when there are parts of several words and sentences, and I decided to save everything and fill in "theword" also. I think it looks very nice and cool. BUT the original word is hard to get to! "

Ok ... Normally Im not particularly interested in interpreting my dreams, but in this case, I want to say a few words about what I think about this meta-dream: The situation in the dream is so disgusting to me that I try (in vain) to tell myself that I dream by looking at my arm. The problem is, that the word that´s supposed to trigger my awareness, is not there, it is completely erased. In the dream, it´s incredibly important to write the word on my arm again, but I don´t reflect on why it is so important ... But just the fact that I use the arm in the dream surely must be a good sign.