Ja, varför sätter man igång ett konstprojekt och en blogg som handlar om drömmar. Det kan ju naturligtvis vara oändligt många anledningar till det, men jag tänkte att jag skulle berätta lite om mina motiv. Först och främst har jag alltid varit intresserad av olika alternativ till den verklighet vi lever i, kanske har det med trauman i barndommen att göra, att jag haft ett tråkigt liv eller kanske har det helt andra grunder, det vet jag sannerligen inte.
Till att börja med vill jag säga: Jag är inte särskilt intresserad av dr Freuds tankar om drömmar, hans teorier blir lite för enkelspåriga för min smak. Ej heller är jag intresserad av de olika NewAge-versionerna av drömtolkning, eller ska jag hellre säga drömövertolkning och flummifiering. Jag tror inte att drömmar är samtal med gud, även om jag har en viss sympati för de gamla romarnas idéer om Incubation ("Incubation, the religious practice of sleeping in a sacred area with the intention of experiencing a divinely inspired dream or cure. Incubation was practised by members of the cult of Asclepius." (source Wikipedia)).
Min fascination för verklighetsflykt har tagit sig många uttryck genom åren: det mest grundläggande och tydliga är att jag älskar böcker i allmänhet och skönlitteratur i synnerhet. Litteratur är i mitt tycke den ultimata verklighetsflykten, mycket tack vare dess öppna karaktär; jag menar, att när jag läser en roman (eller en novell för den delen), får jag lov att förverkliga den i min egen fantasi. Det enda sinnet som egentligen stimuleras när jag läser en bok är synen, och det enda synen plockar upp är en ström av bokstäver grupperade i ord: resten händer - de facto - inne i mitt eget huvud. Bilder, ljud, lukter och smaker uppstår inne i huvudet, tack vare att vi har ett gemensamt språk, samtidigt som det språket är oprecist nog för att inga två läsare ser samma bilder, hur detaljerat författaren än har skrivit. Jag kan till och med tänka att samma läsare inte kan läsa samma bok två gånger; bilderna blir inte de samma eftersom många omständigheter spelar in på vilka bilder man ser, sinnestämningar, det som händer runt en när man läser, man får nya erfarenheter o.s.v. Men nu skulle det ju inte handla om litteratur det här, det skulle handla om drömmar om jag inte minns helt fel, eller det skulle väl handla om varför drömmar intresserar mig just nu.
För drygt två år sedan var jag med om något förfärligt och fantastiskt på samma gång, eller rättare sagt var det förfärligt först och så blev det fantastiskt. Jag ska försöka att ta kortversionen: Jag blev i september (11e sept. faktiskt; lätt att komma ihåg) 2007 plötsligt mycket sjuk. Jag fick våldsam lunginflammation med påföljande sepsis (blodförgiftning). Mitt tillstånd var minst sagt kritiskt, man lade mig i respirator och höll mig nedsövd i två veckor. När jag efter dessa veckor långsamt väktes upp (man minskade narkosen gradvis över flera dagar) igen var det värsta av sjukdomen över. Jag vaknade i ett - måste jag erkänna - mycket behagligt morfinrus och så fort jag stängde ögonlocken kom de mest vidunderliga drömmar farandes genom mitt förvirrade huvud. Jag försökte senare att fånga dessa drömmar, att skriva ned dem för att minnas dem. Försöket var bara delvis lyckat, eftersom de här drömmarna - i likhet med de flesta andra drömmar - inte utan vidare låter sig fästas till papper.
Jag började skriva ned mina "vanliga" drömmar konsekvent för tre-fyra månader sedan. Före det hade jag en lång period då jag - av en väldigt tydlig och specifik grund - spontant mindes många drömmar. Det handlade om nikotinslut. Helt till en bit in i januari 2009 höll jag på och tuggade nikotintuggummi, snusade och feströkte om vartannat i en salig röra. Så slutade jag med allt det där en vacker dag, d.v.s. det var en vacker dag helt till jag slutade. Jag var mycket nikotinberoende och hade svåra abstinenser. Men det jag vill fram till i det här sammanhanget är att jag i många månader sov ganska oroligt och att jag drömde - om och om och om igen - att jag fick återfall och började röka igen. S.a.s. varje natt i minst sex månader drömde jag att jag var på fester och råkade börja röka, att jag var på resa och började röka, att jag gick i gymnasiet och började röka. De olika situationerna varierade i oändlighet, men huvudpoängen var alltid den samma: Jag sprack och började röka igen. Det här gjorde att jag började tänka en del på vad drömmar är, vad de har för funktion och vad jag kunde använda dem till.
Ett par veckor före jag började skriva ned drömmarna hade jag en helt speciell och själsättande drömupplevelse, som deffinitivt är en av huvudorsakerna till att jag startade det här projektet. Jag hade en spontan lucid dröm. En lucid dröm är en dröm där drömmaren är klar över att han drömmer och därför också kan agera medvetet i drömmen. Det är ett tillstånd som hos en del människor (lucky bastards) är ganska vanligt, medan andra (liksom jag) upplever det sällan eller aldrig. Den händelsen fick mig att gå till webben och undersöka mer om detta vidunderliga och åtråvärda tillstånd. Där hittade jag ett antal "recept" på hur man kan uppnå luciditet och alla dessa beskrivelser hade den minsta gemensamma nämnaren att man måste börja med att lära sig att komma i håg sina drömmar och skriva ned dem i en drömdagbok. Sagt och gjort: i det ögonblicket startade drömprojektet och här är jag nu: skriver, tänker och bloggar drömmar.
En fantastisk bieffekt av det här projektet är att jag nu också jobbar när jag sover, vilket för en som älskar sitt jobb, naturligtvis är en drömsituation...
So, why start an art project and a blog about dreams. There can of course be an infinite number of reasons for that, but I thought I´d tell you about my motives. First and foremost, I have always been interested in alternatives to the reality we live in, maybe it has to do with a childhood trauma, maybe I have had a boring life, or maybe there´s some entirely different reason, I honestly don´t know.
To begin with, let me state: I'm not particularly interested in Dr. Freud's ideas about dreams, his theories are a bit too onetrackminded for my taste. Nor am I interested in the various NewAge versions of dream interpretation, or should I say, dream overinterpretation and blurification. I do not believe that dreams are conversations with God, although I must admit that I do have some sympathy for the old Roman ideas of Incubation ("Incubation, the religious practice of sleeping in a sacred area with the intention of experiencing a divinely inspired dream or cure. Incubation was practised by members of the cult of Asclepius." (source Wikipedia)).
My fascination with flight from reality has taken many forms over the years: the most basic and obvious is that I love books in general and novels in particular. Literature is, in my opinion the ultimate escapism, much thanks to its open nature, I believe, that when I read a novel (or a short story for that matter), I must make it real in my own imagination. The only sense that I use when I read a book is sight, and the only thing my eyes pick up is a stream of letters grouped into words: the rest happens - de facto - inside my own head. Pictures, sounds, smells and tastes are all created in the head, because we have a common language, yet language is vague enough that no two readers see the same images, no matter how detailed the text is. I can even think that the same reader can not read the same book twice, the images are not the same because many factors come into play, moods, what is happening around you when you read, you get new experiences etc. But, wait a minute... this was supposed to be about dreams not literature, or it was actually supposed to be about why dreams interest me right now.
About two years ago, something terrible and wonderful at the same time happened to me, or rather: it was terrible first and then it was fantastic. I will try to make it short: In September (11th Sept. in fact, easy date to remember) 2007 I suddenly became very ill. I got pneumonia with subsequent sepsis (blood poisoning). My condition was critical at the very least, they put me in a respirator and kept me sedated for two whole weeks. When I slowly woke up (they pulled the anesthesia gradually over several days) the worst of it was already over. I woke up in a - I must admit - very pleasant morphine daze, and as soon as I shut my eyes, the most wonderful dreams came screaming through my bewildered head. I tried later to capture those dreams, to write them down to remember them. The experiment was only partially successful, because these dreams - like most other dreams - not easily allow themselves to be written down.
I started writing down my "normal" dreams consistently three to four months ago. Before that I had a long period when I - for very clear and specific reasons - spontaneously remembered many dreams. I was quitting nicotine. Until mid January 2009, I was chewing nicotine gum, using swedish snuff and smoking cigarettes at perties. But one day I stopped. I was very dependent on nicotine and had severe withdrawl problems. But what I´m getting at in this context is that for many months, I didn´t sleep well and I dreamt - over and over and over again - that I relapsed and started smoking again. Almost every night for at least six months, I dreamed that I was at parties and happened to start smoking, that I was away and began to smoke, that I was in high school and started smoking. The situations varied infinitely, but the main point was always the same: I cracked and started smoking again. This made me think about what dreams are, what their function is and what I could use them for.
A couple of weeks before I started writing down my dreams, I had a very special mindblowing dream experience, which absolutely is one of the main reasons I started this project. I had a spontaneous lucid dream. A lucid dream is a dream where the dreamer is aware that he is dreaming, and therefore can act consciously in the dream. Some people often experience this (lucky bastards), while others (like myself) seldom or never experience it. My lucid moment made me want more of the same and I turned to the www for advice. There I found several "recipes" on how to achieve lucidity and all of the recipes said that you must start by learning to remember your deams and to keep a dream diary. Said and done: that precise moment I began the dream project, and here I am now: writing, thinking and blogging dreams.
A wonderful side effect of this project is that now I also works when I sleep, which for someone who loves his job, of course, is a dream situation ...
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar