fredag 8. oktober 2010

från drömdagboken / from the dream diary

Det är sällan jag upplever våld i mina drömmar men den natten här nedan var det fullständigt ursinne i drömvärlden.

4/8 2010 kl. 07.30

"En man går fullständigt amok i ett ingångsparti till något som jag har svårt att definiera. Det är flera små butiker och det verkar vara på -50talet. Jag känner mannens vrede, ibland är det jag, ibland någon annan. Han har mörk kostym i -60talssnitt. En kvinna sitter på en bänk och ser på. Jag förstår inte varför hon inte sticker av när mannen börjar gå berserk. Området är en slags halvcirkel och det är trappor upp till de små butikerna och kontoren. Bara et par - tre trappsteg. Mannen är fullständigt rasande. Han slår och sparkar på dörrar och väggar som i stort sett är av glas. Det mesta motstår hans attacker fast en del går sönder. Han får tag i en motorcykel och då blir det bättre fart på sakerna. Det är en original-Triumph från -50-60tal. Kanske är mannen Steve McQueen ungefär. Han klarar av att få hål på några glasväggar. Han har ett objekt som är långt, smalt och platt som han nu använder som murbräcka. I total ilska perforerar han glasväggarna (de är visst härdade) och klarar så att sparka och slå in stora bitar. Det är speciellt ett litet kontor som han är ute efter och det sparar han till sist. Det är ett litet brunt kontor, kanske en liten enmansbank eller försäkringsfilial. Det hela luktar även här -50tal. Mannen är ursinnig och han njuter av att fullständigt maltraktera allt som är i det lilla kontoret. En liten hurts på hjul kör han upprepade gånger mot en vägg så att det uppstår stora skador. Ursinne är ett alltför svagt uttryck. Jag vet inte hur jag ska förmedla den totala energiurladdningen som jag känner när saker och inredning och väggar går i bitar. Det är en kombinerad vrede och njutning som är oerhört intensiv och påtaglig. Jag/han skriker och mumlar och grymtar hela tiden, men utan ord, det är bara ljud. Han/jag har en smal mustasch och ser egentligen mycket städad ut. Som sagt smal kostym och slips. Och en outtömlig vrede. Slå sönder, krossa, förstöra!!! Samtidigt som det är sofistikerat. Sofistikerat ursinne!!! Det är en sval känsla av film noire mitt i all vreden. Det är mycket mahogny och välvda glasväggar. Kvinnan var där före mannen, hon kom inte in. Jag är kvinnan också (!)."


It´s rare that I experience violence in my dreams, but the night below there was total fury in the dream world.

"A man goes completely berserk in an entrance to something I have difficulty defining. There are several small stores and it seems to take place in the -50s. I feel the man's anger, sometimes it's me, sometimes another. He has a dark suit, -60s looking. A woman is sitting on a bench, watching. I do not understand why she don´t leave when the man starts to go berserk. The area is a sort of semi circle and there are stairs up to the little shops and offices. Only a few - maybe three - steps . The man is absolutely furious. He is hitting and kicking in doors and walls that are largely made of glass. Most resist his attacks, although some break. He gets hold of a motorcycle and then things really starts happening. It is an original Triumph from the -50s or -60s. Perhaps the man is Steve McQueen or something. He manages to get holes in some walls. He has an object that is long, narrow and flat, which he now uses as a battering ram. In total anger he perforates the glass walls and manages to kick and beat out large pieces. It is especially a small office that he is looking for and he saves it for last. It´s a small brown office, maybe a small one-man bank or insurance branch. It all smells of the -50s. The man is furious, and he enjoys thrashing all that is in the small office. A small drawer unit on wheels he repeatedly bangs against a wall to cause substantial damage. Rage is too weak an expression. I do not know how to convey the total energy discharge that I feel when things and interior walls and go to pieces. It is a combined anger and pleasure that is extremely intense and real. I / he screams and mumbles and grunts all the time, but without words, just noise. He / I have a thin mustache and look very tidy. As i said, a slim suits and a tie. And an inexhaustible anger. Smash, smash, destroy! And at the same time it´s sophisticated. Sophisticated rage! It's a cool feeling of film noir in the middle of all the rage. There´s mahogany and arched glass walls. The woman was there before the man, but she could not enter. I am also the woman (!)."

Ingen kommentarer:

Legg inn en kommentar